De senaste åren har svenska hushåll vant sig vid ovanligt höga elpriser. Även om situationen inte längre är lika dramatisk som under energikrisen 2022–2023 upplever många – särskilt i södra Sverige – att elen fortfarande är dyrare än den brukar.
Prognoserna visar att elpriset i vinter 2025/2026 ser ut att bli betydligt mer stabilt än krisåren, men att priserna ändå väntas ligga högre än det som tidigare sågs som normalt.
Genom att förstå varför elen är dyr nu – och justera både avtal och vardagsvanor – kan du göra mycket för att skydda dig mot höga elräkningar.
Sammanfattning: Vad leder till höga elpriser?
- Kallt väder och årstid: Lägre temperaturer ökar behovet av el för uppvärmning.
- Begränsat utbud och flaskhalsar: Mindre produktion från vind, vatten eller kärnkraft – kombinerat med begränsad överföringskapacitet i elnäten – gör att priserna stiger.
- Europeisk påverkan: Sverige är sammankopplat med övriga Europa, där priser på gas, kol och utsläppsrätter sätter nivån för stora delar av elpriset i Sverige.
- Skatter och avgifter: Energiskatt, nätavgifter och elhandlarens påslag höjer slutpriset.
- Dygnsvariation: Hög belastning vissa perioder (morgon/kväll) ger pristoppar under dygnet.
Vad räknas som ett “dyrt” elpris?
Genom historiska Nord Pool-data ser vi att spotpriser på 20–40 öre/kWh har varit relativt normala i Sverige under längre perioder. När vi i dag talar om höga elpriser handlar det däremot ofta om nivåer på 60–90 öre/kWh i snitt under en vintermånad i södra Sverige (SE3–SE4).
Vid kallt väder och låg produktion av vindkraft kan enskilda timmar dessutom sticka upp mot 1 kr/kWh eller mer. När skatt, nätavgifter och elhandlarens påslag läggs ovanpå spotpriset kan den totala kostnaden bli det dubbla eller ännu högre.
Kort prognos för elpriserna vintern 2025/2026:
Priserna väntas bli lägre än under energikrisen 2022/2023, men högre än den billiga vintern 2023/2024. En mild väderprognos, god tillgång till vattenkraft och stabil kärnkraftsproduktion minskar risken för en ny prischock.
- SE1–SE2 (norra Sverige): Fortsatt låga priser, men något högre prisnivå i jämförelse med de allra billigaste åren.
- SE3–SE4 (mellersta och södra Sverige): Tydligt högre prisnivåer, men en mer stabil situation och lägre risk för extrema pristoppar jämfört med tidigare vintrar.
Hur sätts elpriset? – så fungerar den nordiska elmarknaden
För att förstå varför elen är dyr just nu behöver man veta hur elpriset faktiskt sätts.
Spotpris och dygnsvariationer
Det pris som oftast nämns i media är spotpriset – det kortsiktiga marknadspriset på el som sätts var 15:e minut på den nordiska elbörsen Nord Pool. Elhandelsbolagen köper el här och säljer den vidare till dig via olika typer av avtal.
Grunden är enkel: utbud och efterfrågan styr elpriset. När många använder el samtidigt, till exempel under en kall vintermorgon, stiger priset. När efterfrågan är låg och produktionen är hög, faller priset.
Nord Pool och merit order
På spotmarknaden lämnar olika kraftslag – vattenkraft, vindkraft, kärnkraft, gas och kol – bud på hur mycket el de kan producera och till vilket pris. Dessa sorteras i en så kallad merit order, från billigast till dyrast, tills efterfrågan är täckt.
- Vind-, sol- och vattenkraft ligger vanligtvis högst i merit orden, då dessa kraftslag tenderar att vara billigast.
- Dyrare kraftslag, som gas- och kolkraft, ligger längre ned i merit ordern.
Det dyraste kraftslaget som behövs för att möta efterfrågan sätter priset för alla typer av kraftslag i den aktuella perioden. Därför kan höga gaspriser i Europa driva upp priset i södra Sverige, även om den svenska produktionen i sig är billig.
Elområden SE1–SE4 – därför skiljer sig elpriset i norr och söder
Sverige är indelat i fyra elområden. I norr (SE1–SE2) produceras stora mängder el, främst från vattenkraft och vind, samtidigt som förbrukningen är relativt låg. Det ger ofta betydligt lägre elpriser.
I söder (SE3–SE4) är situationen den motsatta: hög efterfrågan, mindre lokal produktion och större importbehov. Efter nedlagd kärnkraft har skillnaderna blivit ännu tydligare.
Dessutom finns begränsningar i stamnätet. All billig el från norr kan inte alltid transporteras söderut. När nätet är fullt belastat kan SE1–SE2 ha mycket låga priser samtidigt som SE3–SE4 får betydligt högre priser under samma tid.
De viktigaste orsakerna bakom höga elpriser
Här går vi på djupet i varför elen är dyr nu – både generellt och i den aktuella situationen.
1. Ökad efterfrågan och kallare perioder
Under vintern är värmebehovet den enskilt största anledningen till en förhöjd elförbrukning. El används inte bara till direktverkande elvärme, utan också till värmepumpar, ventilation, varmvatten och hushållsapparater. När temperaturen sjunker bara några grader under det normala kan efterfrågan i hela Norden stiga snabbt, vilket pressar upp priset.
Samma sak sker i det lilla under dygnet: när många lagar mat, duschar, tvättar och laddar elbilen samtidigt uppstår tydliga pristoppar.
2. Begränsat utbud: vind, vatten och kärnkraft
Vindkraft är en allt större del av elmixen. När det blåser mycket blir elen billigare, men i vindstilla perioder måste dyrare kraftslag ta över – ibland i Sverige, ibland genom import från andra länder.
Vattenkraften är det nordiska systemets stabila grund. År med vattenöverskott ger låga priser, men när magasinen ligger på normala eller låga nivåer minskar möjligheten att hålla priserna nere.
Kärnkraften bidrar med planerbar produktion. När en reaktor tas ur drift för underhåll eller på grund av tekniska problem behöver annan produktion fylla gapet, vilket ofta driver upp priset, särskilt i södra Sverige.
3. Europeiska energiläget: gas, kol, utsläppsrätter och geopolitik
Europa är fortfarande beroende av gas- och kolkraft, vilket gör att internationella händelser påverkar elpriserna direkt. Konflikter och störningar kan minska gasflödena och driva upp gaspriserna, som i sin tur höjer elpriserna. Dyrare utsläppsrätter (EU ETS) ökar kostnaden för fossil elproduktion ytterligare. När kontinentens dyraste kraftslag sätter priset påverkar det framför allt södra Sverige.
4. Energiskatten 2025 – så påverkar den slutpriset
Energiskatten höjdes i början av 2025 och har direkt ökat hushållens elkostnader. Spotpriset påverkas inte, men den totala kostnaden per kWh blir högre och elen upplevs därför som dyrare.
5. Ökad elektrifiering – elbilar, värmepumpar och ny industri
På längre sikt ökar elektrifieringen den totala efterfrågan. Fler elbilar laddas, fler hushåll värms med värmepump, och ny industri – exempelvis fossilfritt stål och vätgasproduktion – kräver stora mängder el.
Det är positivt för klimatet men innebär att produktion och elnät måste byggas ut i samma takt, annars riskerar vi perioder med fortsatt höga elpriser när vädret är kallt och produktionen begränsad.
Elprisprognoser vintern 2025/2026
Prognos per elområde (SE1–SE4) – terminsdata för vintermånaderna
Terminspriser – alltså priser för att prissäkra el – ger en indikation om marknadens förväntningar på elpriset i vinter. För vinterperioden 2025/2026 pekar aktuella terminspriser på följande nivåer:
Kom ihåg att detta är prognoser, inte garantier – verkligt spotpris kan bli både högre och lägre beroende på väder, bränslepriser och tillgänglig produktion.
Vad påverkar vintern 2025/2026?
Inför vintern 2025/2026 pekar flera faktorer mot ett relativt stabilt, men fortfarande tudelat läge:
- Mildare väderprognos: Lägre efterfrågan än under riktigt kalla vintrar.
- God vind- och vattenkraftproduktion: Hög produktion i Norden dämpar prisnivåerna.
- Aurora Line: Den nya ledningen till Finland ökar exporten från norra Sverige, vilket kan höja prisnivån något i SE1–SE2.
- Stabil kärnkraft: Få eller inga längre avbrott väntas, vilket minskar risken för extrema pristoppar.
Sammantaget ser vintern ut att landa i ett mellanläge – betydligt lägre elpriser än 2022/2023, men inte lika ovanligt låga som vintern 2023/2024.
Vad kan du göra åt de höga elpriserna?
När elen är dyr kan du påverka kostnaden på tre sätt: välja rätt typ av elavtal, styra när du använder el och minska förbrukningen. På längre sikt kan egen produktion också spela roll.
1. Välj rätt elavtal
Ditt elavtal avgör hur känslig du är för prisrörelser.
- Kvartspris passar dig som kan styra förbrukningen till billigare perioder. Besparingen kan bli stor – särskilt på vintern när du kan undvika de högsta pristopparna.
- Rörligt månadspris följer månadens genomsnitt. Enskilda dyra perioder spelar mindre roll, men en kall och dyr månad slår igenom direkt på fakturan.
- Fast pris ger förutsägbarhet eftersom du betalar samma pris per kWh under hela avtalsperioden, men du betalar ofta en premie för tryggheten. Mixpris kombinerar fast och rörligt pris och kan passa dig som vill sprida riskerna.
2. Flytta förbrukning till billigare perioder
Du kan sänka kostnaden bara genom att använda el vid smartare tidpunkter – men det gäller endast om du har kvartspris på el.
- Undvik att köra tvätt, diskmaskin, varmvattenberedare och elbilsladdning under de perioder då priset oftast är högst (vanligtvis tidiga morgnar och kvällar).
- Använd timerfunktioner eller smart styrning så att tunga apparater går igång senare på kvällen.
Det här kräver små beteendeförändringar, men kan ge kännbara effekter, speciellt under kalla perioder.
3. Energieffektivisera hemmet
Små justeringar gör stor skillnad när elen är dyr. Att sänka inomhustemperaturen med en grad eller två, täta dragiga dörrar och fönster och styra värmepumpen smart är ofta de mest kostnadseffektiva åtgärderna. Kortare duschar och mer medveten varmvattenanvändning hjälper också, eftersom varmvatten står för en stor del av hushållens energiförbrukning.
De flesta hushåll kan med dessa relativt enkla åtgärder minska sin förbrukning med 10–20 procent.
4. Solceller, batteri och smart styrning
På längre sikt kan du minska beroendet av marknadspriser genom att producera och använda mer av din egen el.
- Solceller sänker årskostnaden och ger möjlighet att sälja överskottsel.
- Batterier gör det möjligt att lagra billig eller egenproducerad el för att använda den när priset är högre.
- Smart teknik, som Greenely, kan automatiskt optimera när värmepumpen, elbilsladdaren eller varmvattenberedaren körs.
Det här kräver investeringar, men kan över tid ge både lägre kostnader och större trygghet.
